Svensk ordbok 2009, webbversion
verb pucklade pucklat
puckl·ar●ge (ngn) mycket stryk
vanligen med knytnävarna
vard.komm.syskonen pucklade på varandra så snart de kom åt○äv. bildligtvard.debattörerna pucklade på varandra med allehanda invektivpuckla på ngnsedan 1882till 1puckel
Subst.:vbid1-289091pucklande